Lena Willig-Nordblom från Fjällbacka som minner om den svåra tiden under andra världskriget då Norge var ockuperat av Nazityskland.
Det blir det inte bara föredrag om svenskesuppe, vi får också provsmaka!
Den svenska Margaretakyrkan i Oslo kom att bli navet i den omfattande hjälpen med förnödenheter till behövande norska familjer. Det var ont om näringsrik föda och på frivillig väg ordnades transporter av bl a livsmedel från Sverige till Margaretakyrkan där det kokades soppa.
Verksamheten växte till smått osannolika mått, över 7 000 dagliga bespisningar! På årsmötet onsdag den 2 mars får ni själva känna hur soppan smakade, tillagad av Lena enligt recept från krigsåren
Februarimötet uppskjutet på grund av Coronapandemin! Vi hoppas kunna genomföra programmet under våren.
När kyrkorna i Bohuslän blev svenska
Efter freden i Roskilde 1658 var det hundratals kyrkor i Bohuslän som med ett penndrag blev svensk egendom.
Föredrag av Martin Berntson professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet
Det skulle ta många, många år innan landskapet försvenskades. Det norsk-danska inflytandet över språket som talades av prästerna – och befolkningen i stort – var fortfarande starkt. Bibeln, psalmboken och andra officiella skrifter var på danska.
Om denna brytningstid i den svenska historien och hur norska influenser på språk, kultur och sedvänjor har hängt med långt in i vår tid får vi veta mer om på månadsmötet onsdag 1 april.
Ingegerd Johansson från Grebbestad & Margareta ”i Bönn” Johansson från Hamburgsund.
Ingegerd skall läsa i några av sina böcker om kvinnor från våra trakter och Margareta i Bönn skall spela och sjunga egna visor som tar upp teman från Ingegerds böcker., bl a de som är hämtade ur hennes ” Hilmaserien”.
Tomas Andersson, författare och arkeolog, gästar oss på månadsmötet 3 november.
Han har nyligen kommit med en ny bok som handlar om landskapets historia från yngre järnålder till freden i Roskilde 1658 då Bohuslän blev svenskt. Han kommer att djupdyka i det område som på 1300 hade kunnat utvecklas till ett eget mellannordiskt kungarike.
Thomas Andersson kan sitt Västkusten, uppväxt i Göteborg och bosatt i bl.a Krokstrand och Strömstad och nu med hemvist i Grebbestad.
Svastikan, är en uråldrig religiös symbol, mer känd som hakkors. Ordet är sanskrit och betyder lycka eller välfärd. Svastikan har använts på flera håll i världen. Ordet är sanskrit och betyder lycka och välfärd. Symbolen finns i österländsk tradition och inom hinduism och buddism, där den representerar solens strålar. Den finns också på hällristningar i Bohuslän. Svastikan användes som logga för ett svenskt industriföretag innan den kapades av det framväxande Tredje riket under 1930-talet och fick en helt annan innebörd.
Om detta kommer Charlotte Fredriksson från Strömstad att berätta på månadsmötet i november.
Helena Charlotte Fredriksson.
Bachelor of fine Arts, Art History &Bachelor of fine Arts, LiteratureAdm. Sveriges Metallsökarförening
